Fredagsmys
Tidigare idag så gick mötet super. Det gick till och med så bra att premiärdatum har satts och när det närmar sig så får ni veta vad det gäller. Inget ni vill missa kan jag lova. Sedan gav jag mig ut på klänningsjakt alldeles ensam, man får mest gjort då. Men tjejkompisarna med i telefonen i varje provhytt blev det såklart. Som alltid fick jag stå alldeles för länge och försöka välja klänning till imorgon. Jag fastnade nämligen för tre stycken väldigt, väldigt snygga men olika klänningar. Det var så svårt att välja att jag fick ringa dit mami och papi. Vilken det blev får ni se imorgon.
Mitt uppe i allt kom butikschefen fram och bjöd ut mig på dejt. Inte riktigt min typ av kille så jag svarade snällt att jag har pojkvän. (Något som jag at the moment verkligen inte har.. men ni vet, en enkel utväg då han vågat sig fram och fråga.) Annat är det med självsäkra pojkspolingar som lämnar en lapp med nummer och minst sagt är redo att spika datum. Då kommer den elaka Amanda fram som fäller någon, enligt mig, klockren kommentar ;) Mina tjejkompisar brukar säga att jag är för ärlig och dissig mot killar generellt sett, men jag resonerar som så att jag bara gör dem en tjänst i långa loppet.
Fan vad bortskämd, förmäten och tom du är.
Mindre ödmjuk människa får man leta efter.
tycker synd om
Jag fullkomligt älskar dig och din blogg. Skulle aldrig banga på att umgås med dig. störtskön!
Amanda kan vara den mest känslosamma, klipska(!), djupa och fantastiska tjej jag känner. Fattar du din anonyma fegis inte att den Amanda du får följa i bloggen inte i närheten är den hon är i verkligheten? Tror du att hon vill sitta och skriva sina djupa tankar och åsikter när sådana små människor som du läser bloggen? Jag vet ingen som har så mycket vänner som Amanda. Hade hon varit så tom eller förmäten som du hävdar skulle hon nog vara rätt ensam. Pinsam kommentar.
Amanda sticker en i ögonen, inte på ett sätt som Kissie gör som är så uppenbart och tråkigt att man vill kräkas, utan genom att faktiskt skriva rättstavat, välformulerat och smidigt samt våga framhäva att hon vad jag uppfattat är stolt över sig själv och sin kropp och har självrespekt. Svenskar verkar nämligen tycka att sånt är jobbigt! Hon har en snygg kropp, ska hon då inte få vara stolt över den bara för att du själv kanske inte tycker att du har det? Alltså, att människor funkar så, det är så synd.
Jag känner inte Amanda, vi har gemensamma bekanta, men jag känner henne inte och har aldrig träffat henne. Men jag tror fan hon väljer vad hon vill skriva här och vad hon håller för sig själv och det gör hon rätt i. Att folk kan bli sura över att en tjej beskriver en diss är ju helt otroligt. Om alla anonyma nu tycker det är så jobbigt att Amanda bryr sig om sin kropp och träning och hälsa så sluta läsa bloggen då, ingen tvingar er nämligen :P
Sen har ju jag mina åsikter om hur ödmjuk man ska vara, oavsett om det är en blogg eller inte, men det håller jag för mig själv.
:)
Gillar när människor tror dom känner en och vet allt om personen i fråga bara för dom läser ens blogg. tro mig, du vet inte ens 5% av hur Amanda är genom att bara läsa hennes blogg. Tönt.
