MANDY' la nostra vita

Ni är många som reagerade starkt på mitt utlåtande om Beyonces kropp för någon vecka sedan. Jag vill först och främst poängtera att detta inte är ett inlägg som skrivs i syfte att på något sätt ta tillbaka det jag skrev då, utan jag väljer att dela med mig av mina aktuella erfarenheter kring vikt för att jag vet hur många tjejer som sitter i min situation men aldrig någonsin får hjälp eller stöd, då all fokus ligger på att man som överviktig eller kraftig ska vara nöjd med den man är. Som smal finns det i vårt samhälle varken stöd eller hjälp att få om man strävar efter att lägga på sig några kilon.

Hur som helst tänkte jag gå in på min situation kring just detta. Alla som känner mig, samt även ni läsare skulle jag tro, vet att jag har en kroppsform där jag är naturligt smal och i alla fall i dagsläget kan äta precis vad jag vill utan att gå upp det minsta i vikt. Jag har en väldigt smal benstomme och kommer nog aldrig (man ska visserligen aldrig säga aldrig..) kunna bli överviktig. Då jag inte är nöjd med min vikt handlar det således inte om att jag lagt på mig något kilo här och där, utan snarare att jag tappat i vikt.

Detta är ett scenario som skett nu, av diverse orsaker. Några av dem är att jag har en väldig sömnbrist, vilken beror mycket på skolan. Dels sitter jag ofta uppe och pluggar till sent om nätterna av den enkla anledning att jag verkligen kan koncentrera mig då och således få något gjort. Dessutom har jag inte alltid tid att plugga på dagarna på grund av alla mina träningar. Och inte nog med det sover jag nog väldigt oroligt när jag väl sover. I och med att jag mer eller mindre äter lika mycket som jag alltid har gjort, har mitt matintag inte speciellt mycket att göra med min, än så länge, lilla viktnedgång.

Stressen är också en viktig faktor i varje människas välmående. Jag är, och har varit (precis som majoriteten av er), oerhört stressad och pressad den senaste tiden. I dagens samhälle ska man vara intelligent och gå ut skolan med toppbetyg, man ska träna helst varje dag, festa som en partyprinsessa på helgerna, ha ett överflöd av vänner, gärna dejta en attraktiv kille, ha en bra situation hemma med föräldrar och syskon samt vara väldigt attraktiv. Det sistnämnda är ju relativt, men i övrigt anser jag att det är egenskaper som jag mer eller mindre besitter samt situationer som jag på ett eller annat sätt befinner mig i. Men, nu till det viktiga men:et. Denna strävan efter att vara over the top, på allt man gör, har medfört att jag har gått ner alldeles för mycket i vikt för vad som är bra för min kropp och säkerligen min hälsa.

Mitt mål för den närmsta framtiden är att gå upp de 5 kg som jag har tappat. Värt att komma ihåg är att det är mycket muskler som jag förlorat nu också när jag inte kunnat träna ordentligt på över tre veckor. Så den biten kommer att bli bättre nu såfort jag börjar träna igen. Men senare skulle jag även vilja gå upp ett par kg utöver det. Jag kommer som sagt alltid att vara smal - Det är något jag vill vara och samtidigt har jag som skrivet tidigare aldrig behövt kämpa för att hålla mig smal utan det är något jag är naturligt och således så som jag ska se ut för att må bra.

Jag vet hur som helst att min envishet kommer att göra att jag får tillbaka den kropp jag haft som jag inte velat byta ut mot någon i världen. Jag är otroligt tacksam över att min drömkropp är en kropp jag hade för ett knappt halvår sedan, och inte en kropp som genom operationer och ohälsosam träning och kost ser ut som en drömkropp. Så fort jag tagit studenten nu och får ett uppehåll från all stress och press kommer jag lägga all min tid på att må bra. Mår man bra inifrån kommer skönheten även på utsidan. Det må låta som en kliché, men min aktuella situation är ett levande exempel på det.