Depp!
Idag har jag vaknat till en riktig skitdag. Jag är fortfarande lika sjuk, bara det att jag idag överhuvudtaget inte kan resa mig upp för då snurrar det likt efter en heldag på Grönalund. Jag har nationellt prov i matte C på fredag och jag har fått inse att jag får ta ett VG i den kursen. Det är inte mycket att göra när man inte kan plugga. Ni ska bara veta hur lång tid det har tagit att skriva de här få raderna hittills.
Jag har även fått höra att stagingen som jag missade igår var hur värdefull som helst och jag missade otroligt mycket genom att inte vara där. Tanken på föreställningarna känns knappt lockande längre när jag ändå inte kommer kunna göra mitt bästa. Jag vill alltid kunna vara på topp annars kan det lika gärna vara för mig. Hur som helst är dagens rep flyttat till imorgon så beroende på hur jag mår då får jag ge ett slutgiltigt besked om jag kan vara med på föreställningarna eller inte. Kul att familj och vänner har köpt en massa biljetter till showen.. FAN!
Nej.. det är bra orättvist ibland alltså. Jag bara ligger här hemma helt oproduktiv och kan bokstavligt talat inte göra något vettigt. Huvudet snurrar och värker, illamåendet blir bara värre och värre och alla förkylningsfaktorer håller sig kvar. Inte minst febern. Det var nog länge sedan jag kände mig såhär förbannat ledsen. Jag är varken arg eller frustrerad, bara så fruktansvärt ledsen och besviken. Ett betyg och förmodligen bland det roligaste jag skulle ha gjort det här året bara försvinner.. på grund av att jag ligger här halvt i koma. Ni vet hur mycket jag lever för dansen och föreställningarna. Jag skulle äntligen få vara med på den stora elevshowen och vi har övat så mycket inför den här helgen hela terminen, och så försvinner det bara sådär. Fyfan :(
Mina läsare.. jag behöver ert stöd. Det känns som att kontakten med er är den enda kontakt jag har med omvärlden just nu. Kommentera, stötta, gör vad ni vill, men vad ska jag tänka för att bli lite glad? 
Ni har hjälpt mig förut.. och nu är det dags igen :(
håll ut,snart blir du frisk igen :) Krya på dig!
Jag vet minst sagt PRECIS vad du menar. Jag känner igen mig såväl i allt du gör. Jag tog studenten förra året och skulle då också fylla 18 (jag började ett år tidigare) samt simma SM för första gången i mitt liv. Dock blev jag extremt sjuk (ungefär som du nu) två dagar innan jag fyllde 18, vilket även var två veckor innan studenten. Min mamma med vänner hade föreberett världens överraskningsfest som då inte blev av eftersom jag var sängliggande med 40 gradersfeber och något firande av mig blev det knappt då jag sov hela födelsedagen. Förkylningen höll i sig fram till studentdagen då jag sprang ut på skolgården med 39 graders feber. I hopp om att bli frisk till SM tog jag det extremt lugnt, men det hjälpte inte då jag hade åkt på någon jäkla lunginflammation vid namn mycoplasma. SM närmade sig och jag var fortfarande sjuk och hade inte tränat på tre månader (vanligtvis tränade jag 10 ggr/vecka). Jag har nog aldrig varit så ledsen i hela mitt liv som den dagen jag insåg att jag var tvungen att skippa SM. Jag hade inget annat val. Jag var så ledsen att jag bara grät och grät och grät, jag trodde inte att det var möjligt. Först min födelsedag, sen studenten och nu även SM. MEN, poängen är, oavsett hur ledsen du nu känner dig, jag vet att det känns förjävligt och orättvist, så finns det inte mycket att göra åt saken. Men du får inte glömma bort att du är den underbara människa du är, inte på grund av allt du gör. Min värld rasade samman förra sommaren, men jag insåg till slut att alla nära och kära inte såg på mig med andra ögon än innan. Men jag vet, det suger ändå och för tillfället kan inget ändra på det...
Det kommer att gå bra, du är en otroligt stark person som kommer att lösa det du vill :) hur går det med körkortet föresten? elelr kör du nolagligt;)?
Det kommer bli bra ska du se. Tänk posetivt.
Hej Mandy! :)
Jag tänkte bara fråga, där du festar, kring Stureplan, går tjejerna alltid ut i höga klackar? Funkar det inte att komma i lågklackat?
Bra blogg! Kram
stackars dig! men även om du missar föreställningen så har du njutit hela terminen av dansen! men hoppas hoppas du blir frisk!!! och matten kan du tenta upp senare!! kram
körkort eller övningskör du??? krya på dig!!!
gah, man vet inte vad man ska skriva! men vi tycker verkligen synd om dig! men man kan inte få allt här i världen, det kan ingen, och du om något har fått mer än mycket på alla sätt- du har det finaste utseendet, den underbaraste personligheten, är social.. ja, helt enkelt bäst på allt! och man kan inte få allt här i världen som sagt, men var då glad för det du HAR istället för att deppa över detta lilla- som en föreställning av hur många som helst, ett betyg av hur många som helst (tänk på dem som kämpar och kämpar men ändå bara får G).. var glad för det du har! du har ju inte direkt förlorat din familj, så detta är ingenting tjejen! innan du vet ordet av kommer detta vara ett minne blått<3 stå ut och var stark! älskar dig!
Gumman, en massa krya på dig-kramar till dig!!
Hej!
Krya på dig. Håller tummarna för att du kan njuta av din student precis så som studenter ska kunna njuta.
Sedan vill jag påminna dig om att man aldrig ska träna när man har feber, det är otroligt dumt, lite har du dig själv att skylla här tror jag.
Krya på dig Amanda!
Din blogg börjar bli lite tråkig när man, som jag, har läst den sedan typ 1,5 år tillbaka. Lite "tårta på tårta" liksom.. Skulle ÄLSKA om du kunde videoblogga, för du är en väldigt vettig människa och har alltid bra saker att säga men vore kul med lite omväxling liksom..
Ta hand om dig!
Känner precis likadant, massa läxor och är jätteförkyld. Krya på dig! Btw. sjukt söt! kram
Känner precis likadant, massa läxor och är jätteförkyld. Krya på dig! Btw. sjukt söt! kram
Känner precis likadant, massa läxor och är jätteförkyld. Krya på dig! Btw. sjukt söt! kram
Jag tror man "behöver" lite motgångar ibland för att bli påmind om hur bra man har det i vanliga fall, och jag tror nog du har det rätt så bra normalt sett, vad gäller det mesta. Tråkigt att du ska missa allt det du verkligen brinner för, men som nån skrev tidigare, försök tänk på det du faktiskt har som är bra istället.
Din "sjukdom" är ju trots allt inte jätteallvarlig. Det kunde vara värre och det finns alltid dom som har det bra mycket värre än en själv. När man har varit sjuk en längre tid, och då menar jag allvarligt sjuk med operationer och sjukhusvistelser i några veckor, DÅ inser man på riktigt hur lyckligt lottad man är i vanliga fall. När man har repat sig får man perspektiv på saker och ting och lär sig uppskatta de små saker i ens tillvaro som betyder nånting. I know!
Krya på dig! Själv ligger jag med bihåleinflammation för tillfället. Ingen höjdare det heller, men det går över! :)
