Svaren, del 3
Du har ju tidigare nämnt att du varit strängt hållen av dina föräldrar, har du känt att det har varit jobbigt när dina vänner fått göra saker du inte fått göra?, har för mig att du bla nämnde att du inte fick åka utomlands innan du var 18. Hur har du hanterat det?
Självklart har det varit jobbigt. Min familj är väldigt konservativ på den fronten (dock blev det en väldigt stor skillnad från dagen jag fyllde 18 vilket jag är tacksam över). Något som jag är ännu mer tacksam över idag är att det aldrig fanns på kartan att jag skulle få åka till Kos som 16åring, eller 17 för den delen heller. Jag kommer att använda mig av precis samma uppfostran på mina barn som mina föräldrar har haft på mig då det gäller rätt stränga regler. Jag får fortfarande inte åka hem ensam på nätterna, vilket jag varken vill säga bu eller bä för egentligen, men i grund och botten handlar det om att jag verkligen har föräldrar som bryr sig och är rädda att något ska hända mig, och det uppskattar jag enormt mycket.
Vid vilken ålder började dina föräldrar acceptera att du drack alkohol?
Efter att jag fyllt 18 tar jag ofta ett glas vin till maten med mina föräldrar. Innan jag fyllde 18 visste de självklart att jag drack, men jag fick ingenting hemifrån då utan "smög" lite med det. Att de accepterar det vet jag inte, men de accepterar det så länge jag har läget under kontroll - och det ser jag alltid till att jag har. Har jag det inte ser jag till att lära mig något av det till nästa gång alkohol skall konsumeras. Jag tänker inte försöka inbilla er att jag aldrig super mig redlöst berusad och att jag är någon ängel på den fronten. Ibland får man i sig för mycket, men huvudsaken är att man ser till att lära sig av sina misstag så att de inte sker igen.
Hur orkar du vara så otroligt ambitiös och samtidigt har flertalet aktiviteter? känner du aldrig att "nej nu skiter jag i det här"?
Det är alla aktiviteter som gör att jag orkar skolan och all press där. Och varför jag orkar vara så ambitiös i skolan beror på att jag har mål och ambitioner i livet som kräver högsta betyg och mycket kunskap. De gånger jag känner att jag bara vill fly från alla krav är då jag känner att dansen och ridningen (som i vanliga fall är min räddning) innebär prestationsångest och krav, vilket blir för tungt då jag redan har alldeles för höga krav på mig då det gäller min skolgång. Så i och med att jag dansar och rider på relativt hög nivå, där jag hela tiden måste prestera och vara någorlunda på topp, kan det bli tungt då jag känner att jag inte är där för att det är kul och att jag älskar det jag gör, utan för att jag måste.
Om du hade fått ge dig själv ett råd när du var yngre, vad hade du då givit dig själv för råd?
Att det är okej att misslyckas. Man kan inte alltid vara bäst på allt.
Vad vill du göra året som följer efter att du tagit studenten?
Nu står ett halvår i Nice väldigt högt upp. Som ni märker ändrar jag mig hela tiden, men det beror på att det är så mycket jag vill göra. Men nu har jag sett en kurs som jag vill gå där och jag har kontakter som har erbjudit mig jobb så vem vet, kanske bor jag på franska rivieran nästa vår :)
Vad är du mest nöjd respektive minst nöjd med dig själv när det gäller både ditt utséende och din personlighet?
Utseende: Mest nöjd är jag med mina ögon, mitt pigment (att jag trots ljust hår och ljusblå ögon blir så brun, och även är naturligt brun året om) rumpa och ben. Sedan överhuvudtaget att jag är i så bra form och har en väldigt nätt kropp. Vad man är minst nöjd med ska man aldrig avslöja högt eftersom att det ofta är saker som andra personer inte har lagt märke till förrän man nämner det högt. Men just nu vill jag bara få längre hår och en ännu mer markerad midja (som visserligen är under hårdträning).
Vad jag är minst nöjd med gällande min personlighet.. Det skulle nog vara att jag ibland har svårt att tänka förnuftigt utan enbart går på mina känslor och spontana impulser. Sedan är jag en person som det blir mycket.. ja vad ska jag säga, mycket dramatik med. En föredetta pojkvän sa något till mig som jag ofta har fått höra indirekt från flertalet personer. Han sa nämligen att han med all sannolikhet aldrig kommer att avsky någon så mycket som han har avskytt mig ibland, men han kommer heller aldrig älska någon så mycket som han har älskat mig. Det blir väldigt mycket passion i ett förhållande med mig. Det är aldrig "ett lugnt hav" (åter igen citat från en föredetta pojkvän) då man är tillsammans med mig, utan det är ofta väldigt starka känslor inblandade. Precis så som jag vill ha det.
Egentligen skulle jag nog kunna ta den här delen som något positivt gällande min person också, för skojs skull liksom. (Ni vet redan att jag är målmedveten, social, har barnasinnet kvar men samtidigt kan vara djup et cetera, haha!) Jag tror att detta gör att jag gör väldigt starkt intryck på folk i min närhet, och jag lämnar ingen oberörd. Vad jag har fått höra så blir det aldrig tråkigt i min närvaro, utan alla starka känslor som är så fruktansvärt påtagliga gör att relationen blir väldigt intensiv och känsloladdad. Tårar och frustration byts snabbt ut mot passion och en magisk filmliknande lycka. Jag är heller aldrig likgiltig till något, utan har alltid åsikter om saker och ting. Pratar du med mig får du räkna med att jag grimaserar hej vilt under tiden du pratar, vilket är ett tecken på att jag är väldigt engagerad i det du pratar om. Hur egocentrisk ni än kan tro att jag är med alla dessa egobilder och dylikt, är jag en väldigt bra lyssnare som engagerar mig i det mesta.
Vem är enligt dig världens vackraste man/ kvinna?
Christiano Ronaldo och Adriana Lima.
Vad är det första du lägger märke till på det motsatta könet?
Ögonen. Är de levande och karismatiska faller jag som en fura.
Vad är det mest "rebelliska" du gjort i ditt liv?
Haha, jag har nog aldrig varit någon rebell faktiskt. På den fronten har mina kära föräldrar haft rätt bra koll på mig. Men är det någonstans jag tänjt lite på gränserna så är det i Italien där jag levt lite vildare än vad jag har gjort i Sverige. Dock är det ingenting om jag jämför med vad mina vänner har gjort..
Om du fick ändra på en sak i ditt liv vad skulle det vara?
Att jag har tillåtit mig själv att få sådan ångest och sådan panik baserad på diverse prestationskrav. Jag har varit nära på att ta kål på mig själv alldeles för många gånger. Jag vill göra så mycket och sedan ska jag dessutom vara bäst på det jag gör. Både vara ambitiös och duktig i skolan (en riktig pluggis med andra ord), samtidigt som jag har 7 fasta träningar i veckan där jag förväntar mig att jag ska vara bättre än de som endast satsar 100% på denna aktivitet och dessutom ska jag festa på helgerna och leva loppan med mina vänner, och gärna hinna med en grabb att dejta under tiden. Det är svårt att satsa helhjärtat på allt det här, att aldrig tillåta sig själv välja att lämna något för att hinna med att vila också. Men på något konstigt vänster har jag lyckats hinna med allt ovan. Idag ångrar jag att jag inte valde ridning eller dans för många år sedan. I dagsläget är det beslutet omöjligt.
Vilken musik lyssnar du helst på?
Jag föredrar allt som kommer på radio 107.5 partypingla som jag är :)
vart kommer din klänning som du hade på din 18-års dag ifrån? :D
Tro det eller ej, men Scala.
hejmandy! jag vill bli fit till sommaren:D tror du jag hinner gå ner typ 5-10 kg på två månader? :/ hur ofta måste jag träna tror du? SKIT BRA BLOGG!!:D sötnos
Jag har svarat på en liknande fråga redan. Kolla där :) Men träna på du, ingenting är omöjligt.
Vilken kroppsdel föredrar du hos kiillar?
Det är många du, haha! Men kroppsdelar jag är svag för är fylliga läppar, riktigt vältränade bröstmuskler, stora armar att krypa in i, en väldigt vältränad rygg (svank). Killar ska dessutom ha rumpa (tyvärr inte speciellt vanligt) och gärna stooora händer. Som skrivet ovan skulle jag heller aldrig kunna träffa en kille som saknar karisma i ögonen. Jag vill alltså ha en väldigt vältränad kille, men för den delen får han inte se ut som någon body builder. Jag kan tänka mig att det är svårt att hitta en balans då man till slut bara vill bli större och större, eftersom man hela tiden vill se en positiv utveckling. Men blir det för mycket muskler blir jag avtänd direkt.
Beskriv dig själv med 5 ord?
Jag kom på en rolig idé att jag ska fråga mina fem närmsta vänner där de ska få beskriva mig med ett ord vardera. Så jag återkommer. Det blir mycket ärligare än om jag ska sitta här och påstå vad jag är.
Jag har inte heller fått åka utomlands med vänner innan jag fyllde 18 och får inte åka hem själv från krogen (taxi i så fall). Oavsett om jag tycker att mina föräldrar har varit stränga eller ej, så förstår jag idag (är 19) att de bara är rädda om mig :)
vore såå tacksam för svar!!! jag ska nämligen flytta till stockholm i sommar- mitt i smeten ska jag bo(; och jag undrar- finns det NÅGONSTANS man kan ut och springa, utan att det är en massa människor överallt?!:o jag kommer nämligen från landet där jag har en egen skogsrunda helt för mig själv att springa på, och stockholm skrämmer mig lite kan jag ju säga!(; haha. jag kommer att hålla hus i närheten av typ sturekompaniet tror jag, även riksdagen eller vad de är låg i närheten:p sedan om man går en bra bit kommer man ju till dedära aquaria och skit:p vet du vart jag menar?:p stadsteatern låg ju där mitt på stan oxå! puss
finns det någonstans att bada i stockholm utan att behöva åka iväg allt för långt bort? badhus/hav.. vad gör man en hel sommar om man inte känner NÅGON i den staden?!:p hur är bästa sättet att knyta nya kontakter där?! vad är kul att hitta på? vad får man absolut inte missa när man är där över sommaren? åh, jag har så mycket frågor!!!:p haha. love your blog<3