MANDY' la nostra vita

Aj aj aj... min kropp och jag är för tillfället inte överens för fem öre. På baletten idag var min balettränare inte där utan istället hade vi en tränare från Kungliga svenska balettskolan som med estländsk (?) brytning gav utskällningar till höger och vänster. Det fattades bara att han skulle dra fram en tändare och köra upp under våra fötter. Mig var han på som tusan och sa att jag har potential men inte anstränger mig tillräckligt mycket. Pyttsan! Mina ben skakade av ansträngning efteråt och ansiktet var likblekt. Att jag gick och lade mig åtta imorse kanske kan ha litegrann med saken att göra i och för sig.. Men under lektionens första femton minuter tittade vi elever bara på varandra och jag tror att alla tänkte samma sak: hur skulle vi kunna fly från lektionen så diskret som möjligt. Men sedan ändrade jag uppfattning. Hur sträng och skräckinjagande tränaren än var, har vi elever nog aldrig presterat så bra. Jag var helt slut efter lektionen - varenda kroppsdel skakade. Han fick allt pli på oss den mannen.

Hur som helst var det därefter dags för jazz! Vi fick lära oss en grym stolsdans till föreställningen. Att dansa på, med och med hjälp av en stol känns både feminint, sexigt och professionellt. En perfekt kombination med andra ord! Mycket höga ben, slänga bak rygg och nacke över stolen så att håret flyger och när självaste Mr Big skall in på scen ska leendet inte ha några gränser. Det kan inte bli bättre.

Nej, nu skall matte pluggas och jag ska passa på att ta hand om min stackars kropp som värker.