MANDY' la nostra vita

Jag vet inte om jag ska skriva att det bara är två veckor kvar tills jag åker till Michael, eller om det är så mycket som 2 veckor kvar tills jag åker. På ett sätt har det gått väldigt snabbt, men å andra sidan är halva tiden kvar från det att han var här för ungefär två veckor sedan, vilket känns som en evighet sedan.

I alla fall är det nu dags för ännu mera träning, men framför allt börja fixa med brännan, naglar, och lite annat som rör det här überytliga som jag älskar så. Idag är det alltså vilodag och då ska jag inte göra något av det ovannämnda. Men imorgon ska jag både sola och träna. Lyckligtvis behöver jag nog inte sola så många gånger för att få tillbaka min fina bränna, men man måste ju börja någon gång. Ett par gånger hinner jag nog sola innan den 18e i alla fall. Mer än så vill jag faktiskt inte, vill inte se ut som 30 då jag är 20. Har man turen att bli väldigt brun snabbt så ska man nöja sig med att sola någon gång och få den här härliga fräscha känslan av att kunna gå osminkad, inte ha några vita ränder på kroppen et cetera. Men att eftersträva att se ut som om man varit 1 månad runt Medelhavet då man i själva verket inte har varit utomlands på väldigt länge börjar jag komma ifrån. Hur fint det än må vara.

I alla fall, två veckor kvar. Optimistisk som jag är väljer jag att skriva: Endast två veckor kvar!! Jag har en massa saker som ska hinnas med innan dess.

Nu ska jag sova, hörs senare!

 
Michael, ti amo con tutto il mio cuore, adesso e per sempre.