MANDY' la nostra vita

Hej på er!

Dagen idag fick inte världens bästa start, så att säga. Liksom jag förfarade var allt jag skrev igår på mitt historiearbete förgäves. Det var som jag trodde för bra för att vara sant. Allt gick alldeles för smidigt. Efter att ha blivit bemött på ett sätt som inte är godtagbart på en skola så kände jag mig både arg och besviken. Att jag sedan knappt fick någon lunch i mig, och att den lilla lunch jag väl fick i mig bokstavligt talat kastades i mig gjorde att jag inte alls var sugen att gå på idrotten. Och att det sedan visade sig vara beeptest, styrketest samt vighetstest fick mig att få känslan av att graven hade varit ett bättre alternativ.

Mot alla odds tog jag mig i kragen och tog bussen till Frescati. Väl sittandes på bussen suckade och gnällde jag över hur förbannat korkat det är att ha ett beeptest såhär tidigt på en termin. Vem är tränad och har något att visa upp nu? Såhär i efterhand förstår jag dock lärarnas tankegång. De vill se en förbättring i våra prestationer och därav gör vi dessa test i början av läsåret samt i slutet. En struktur som endast gynnar oss elever i det långa loppet.

Nu till det bästa av allt. Trots att jag gnällt över att min kondition i dagsläget snarare hör hemma hos en gammal kärring än hos en fullt frisk tonåring som faktiskt tränar i stort sett varje dag, kom jag tvåa på beeptestet i en grupp på ca 30 elever. Vad man inte får glömma bort då man är en gammal träningsnarkoman, trots att det känns som att jag precis har kommit igång med terminens träning, är att min grundkondition är högre än vad jag tror. När jag känner mig otränad är jag i själva verket mer tränad än många som är i full gång med sin träning, men kanske inte har tränat så länge som jag har gjort. Detta är en oerhört positiv sak för oss som har givit våra liv åt träningen de senaste åren. Med en liten överdrift.

Sedan kom styrketesten och där fick jag resultat över det bästa på både arm- och magstyrkan. Min mening är inte att skryta nu, det måste ni förstå, utan jag försöker skriva detta så objektivt som möjligt och endast försöka förmedla min känsla av hur stolt jag faktiskt är över mig själv. Vigtestet gick givetvis också bra. Vi dansare vet hur mycket möda vi lägger ner varje dag för att få upp de där jäkla benen dit våra tränare vill ha dem.

Jag är så otroligt glad och tacksam över att jag tog mig i kragen och gjorde mitt absolut bästa på idrotten idag. Det blev utan tvekan min helgs räddning. Tjejerna som jag sprang inför på beeptestet var så himla gulliga då de skrek och peppade mig. Det gav mig krafter att fortsätta, utan tvekan. Idag har jag fått mina resultat tack vare min vilja. Jag sprang beeptestet på vilja, och jag gjorde även styrkan på vilja idag. Bara du vill något så kan du också komma dit. Det är jag ett levande exempel på.