MANDY' la nostra vita

Godkväll!
 
Lyckligtvis känns allt bättre nu efter flera timmar dansträning. Den dagen inte ens dansträningar kan få mig glad kommer det bli dags att hälsa hem. Under de 12 år jag har dansat har jag aldrig gått på en dansträning- hur förbannad, trött eller ledsen jag än var innan - och kommit hem utan ett stort leende på läpparna och detta härliga pirr i kroppen av att ha gjort det jag är ämnad för att göra - nämligen dansa.

Danne som vi dansade för var lika grym som alla säger och jag är beredd att hålla med om en oerhörd sex appeal denna kille utstrålar. Nästa pojkvän jag skaffar mig ska fasiken vara dansare. Tänk er för guds skull då inga bögpojkar som ser ut att dansa balett dagarna i ända. (Inget ont om dem... men jag är inte och har aldrig varit speciellt för det mjuka..) Utan tänk er mer åt streethållet fast ingen hiphopare heller... äsch ni lär aldrig förstå vad jag menar i alla fall. Jag och mina jäkla tankar alltså. Jag kunde inte låta bli att tänka hur grymma dansare måste vara i sängen. De är ju så sjukligt snabba på att inta ny position och kropparna.. ja de ska vi inte tala om, inte deras rörerlser heller. Jag måste erkänna att det blev lite svårt att koncentera sig om man lät tankarna glida åt fel håll. Dans var det. Ellerhur?

Anyway. Vi tränade hårt idag. Danne tränade hårt med oss. Kanske tyckte han att vi skulle bli lite tightare, komma i lite bättre form eftersom att magträningarna vi gjorde inte var nådiga. Men det var skönt. Skön smärta. Det komiska var då denne unge herrn, som också gjort koreografin, i slutet av dansen visar oss rörerlser där vi ska knyta upp tröjan så att man ser både bröst och mage. Jag vet inte om ni förstår hur jag menar men i varje fall trodde alla att han drev. Men det gjorde inte det busfröt. Det gäller att ta vara på tillfällena man får eller vad säger ni? ;)

Nu ska jag gå och lägga mig. Tröttheten smyger sig sakta tillbaka och lägger sig som ett täcke över hela mig. Vi dansade mycket nere på golvet idag. Körde många rörelser på baletten där man i ett väldigt snabbt tempo kastar bak hela ryggen och nacken så att man nästan viker sig "åt fel håll" (tänk Moulin Rouge och feminint!) Detta har resulterat i att min kropp redan nu är extremt mörbultad och från streetträningen med Danne har jag blåmärken över hela benen. Sådär lagom attraktivt.