Den italienska mentaliteten vs den svenska.

 

Då jag pratade med Michael idag berättade han en rätt intressant sak som jag har en aning svårt att helt och hållet tro på. Visserligen har jag hört en del av detta förut, och efter att ha försäkrat mig om att han talar sanning utan minsta överdrift så tror jag honom.

Visst har jag länge vetat att Italien och den italienska befolkningen är väldigt konservativa (om jag nu får lov att dra alla över en kam) Och gång på gång då jag lärde känna Michael så sa han till mig vilken härlig mentalitet vi verkar ha i Sverige, exempelvis i och med att mina föräldrar är medvetna om att jag har sex och låter mig sova med Michael i stort sett när jag vill - både hos mig och hos honom, eller att han får följa med och äta middag med familjen även fast vi inte känner varandra så bra. För mig, och säkerligen de flesta av er som läser detta, så är det rätt självklart att vi sover tillsammans med killar då vi är 17-18 år gamla, samt har föräldrar som har mer eller mindre förståelse för våra behov.. om ni tillåter mig att kalla det för det. 

Men Michael berättade för mig att ifall jag hade bott i Italien och haft italienska föräldrar så hade de aldrig låtit mig sova hos en kille eller ens så lite som bjudit över honom på middag efter några månader tillsammans. Jag vill poängtera att det givetvis finns undantag, det hoppas jag att ni förstår. Men detta är alltså sådant som Michael upplever vardagligen bland sina kompisar och bekanta. Personligen tycker jag att det gäller för föräldrarna att hitta en balans mellan att skydda sina barn genom sina egna erfarenheter men samtidigt låta dem vara självständiga och lära av sina egna misstag.

Vad jag även vill tillägga är att det är helt annorlunda för killarna. Där är föräldrarna inte alls lika stränga och traditionella. En lättnad att få höra kan jag lugnt påstå.. Personligen tycker jag att jag har varit, och till viss del fortfarande är rätt strängt hållen av mina föräldrar. Jag har alltid varit den som har varit absolut strängast hållen bland mina kompisar, och jag är det fortfarande. Så att höra av Michael att han älskar den öppna mentaliteten i min familj känns rätt ovant.

Men om man jämför mina regler med ett förbud att sova med någon av motsatt kön alternativt alltid ha en extrasäng stående i rummet intill då man får "besök" så har jag nog inga regler alls..



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0