MANDY' la nostra vita

  

Igår såg jag som skrivet tidigare filmen The Last Kiss. Jag har en förmåga att alltid komma in i filmer på ett sätt som gör att jag kan känna med olika karaktärer som om det var jag själv som satt i deras situation. En av huvudhandlingarna var otrohet. Det den här filmen verkligen lyckades med var att få med oss tittare och bli så hatiska och föraktfulla till allt som har med otrohet att göra så mycket som det bara går. Jag satt här hemma och vred nästan sönder kudden jag hade i mitt knä då jag såg denna man, som hade allt han kunde önska sig i sin gravida flickvän, då han inte klarade av frestelsen av en ung brunett som ville ha lite tillfredsställelse.

Jag förstår bara inte hur en person tänker som nedvärderar, sårar, förringar och bara skadar sin partner genom att själviskt tänka på sitt ego och utträtta sina pojk/flickliknande behov. Faller man för frestelsen av en annan kvinna respektive man, då är förhållandet så pass dåligt att man gör sin partner en björntjänst genom att vara kvar i förhållandet. Frestelser är nämligen något som kommer dyka upp ständigt här i livet. Jag förstår till en viss del hur personer tänker som vill testa hur det känns med en ny partner. Det är vanligt att förhållanden inte håller, att glöden försvinner och att det bara blir tråkigt. Det jag dock inte förstår är hur man kan vara så fruktansvärt rå och egocentrisk och inte göra slut med sin pojk- respektive flickvän innan man går och knullar en annan. Tror man på fullaste allvar att förhållandet kommer bli bättre efteråt? Nej, förmodligen inte. Varför inte bara göra slut på en gång då man känner frestelsen efter förnyelse, om man inte är villig att satsa på förhållandet, så kan man göka hur mycket man vill med andra efter?

Då jag var yngre hade jag som de flesta andra i den åldern en väldigt barnslig syn på otrohet. Killar som var upptagna var för mig bara ännu intressantare, och lyckades man få en sådan fick man ju dubbel bekräftelse i och med att denne offrar ett förhållande för ens egen skull. Efter mitt första och hittills enda riktiga förhållande känner jag att jag mognat något helt enormt, speciellt på den punkten. Det har inte minst visat sig då jag hamnat i situationer med en attraktiv och villig kille, men som jag vetat, eller till och med bara anat skulle kunna ha flickvän. Men jag har då gått därifrån, allt för att inte riskera att sätta flickvännen i denna äckligt nedvärderande situation som ovetande, eller i annat fall vetande vad hennes så kallade pojkvän håller på med.

Ska man behandla frågan huruvdida tjejen, i det här fallet, ska ta tillbaka killen och förlåta eller inte, tänker jag inte sitta här och predika för hur dum i huvudet man är som förlåter en kille som varit otrogen. Folk säger: En gång otrogen, alltid otrogen. Jag vet inte hur jag förhåller mig till det, om jag ska vara ärlig. Ett som är säkert är att jag är så emot otrohet som det går att vara. Dock tror jag mig veta att en person som varit otrogen, då ska det vara efter en längre tid i ett förhållande, kan komma underfund med hur otroligt mycket han älskar sin flickvän då han fått testa hur det känns att fysiskt vara nära en annan tjej - och därmed få det bekräftat hur fel det kändes. Så killars babblande om hur fel det kändes att ligga där med en annan tjej, tror jag verkligen kan vara något att lyssna på. I de banorna kan jag nog tänkas förstå hur en person tänker som förlåter sin otrogne partner. Dock är jag näst intill säker på att jag aldrig någonsin skulle kunna ta tillbaka och förlåta otrohet. Detta beror inte på att jag skulle tvivla på att killen i fråga kände hur fel det kändes att ligga där brevid en annan tjej. Jag tror snarare att jag aldrig skulle kunna få bort bilderna i huvudet om att se min pojkvän sätta på en annan tjej, glömma tankarna då vi har fysisk närkontakt om att där har nyligen en annan tjej varit. De ständiga frågorna om ifall hon var bättre än mig i sängen, eller snyggare utseendemässigt? Självförtroendet är det som får sig en orättvis och onödig törn då man blir bedragen.

Har man då som otrogen kille kommit underfund med hur lyckligt lottad man är som har sin flickvän och hur mycket bättre hon är än andra lösaktiga tjejer, vilket hände i den här filmen, så spelar det ju ingen roll längre. Du som kille vet numera vad du vill och vad du är redo att kämpa för. Men tjejen som innan var så säker på förhållandet, vill numera inte ha någonting med dig att göra. Att du då kommit fram till vad du vill, har ingen som helst betydelse.

Så tänk er för, det finns betydligt bättre utvägar att gå än att vänstra för att finna ut vad du vill med ditt förhållande.