MANDY' la nostra vita

Läxförhöret där vi skulle behandla den tyska grammatiken gick långt över förväntan. Jag älskar känslan av att göra bra ifrån mig utan att ha pluggat innan, då är den enda gången då man känner sig riktigt smart. Jag menar, att plugga sönder sig inför ett prov och sedan få ett MVG kan vi alla. Nåja, nog om det. Gymnastiken med bugg var också rätt roligt. Det känns som att jag inte får klaga då något handlar om dans. Det känns som min skyldighet, ja min plikt att försvara all form av dans i alla olika lägen. Dock tycker jag att dansen vi får prova på i skolan ger många en fel inställning till dans. Dans är inte bara foxtrot, bugg eller steg-ihop-steg-ihop, det är så mycket mer. Men tyvärr är inte alla medvetna om, vilket jag har full förståelse för, men vilket är otroligt synd!

Idag har jag så ont i magen så jag inte vet vart jag ska ta vägen. Jag har både bestämt att ta en långfika med Patrik och träffa Saga i eftermiddag för att baka, just nu känns det som en utmaning att lyckas ta mig hem efter skolan. Positivt är att jag nyss såg att jag har sovmorgon på måndag då halva klassen ska hålla hyllningstal och den halvan som det inte gäller är lediga. Tråkigt är att jag istället måste plugga matte då... liksom resten av helgen. Men tanken på att våra projekt börjar snart och vi då inte har några läxor förutom ("bara") projektet känns alltid lika efterlängtat såhär i slutet. Och man förändrar alltid sin åsikt lika mycket då projektet dragit igång.. men det väljer jag att inte tänka på nu! :)

När jag kommer hem ska jag ta en bild på alla presenter jag fick på min födelsedag, som jag lovade att jag skulle.

På återseende!