En sjuklings dagbok.
Hello bloggen,
efter att ha vaknat upp hos A sämre igen så kunde jag höra en röst i mitt huvud som sa något i stil med vad var det jag sa?! Är man sjuk så ska man sova i sin egen säng och i många timmar. Inatt blev det ingetdera. Lite om kvällen då. Väl hemma hos Alexander hade han varit och köpt jättegod mat på wook house, tänt en massa ljus i lägenheten samt brasan så att det sprakar sådär mysigt i bakgrunden. Är det förresten någon annan tjej därute som har samma "problem" som mig gällande viss typ av mat, nämligen att man äter och äter (känns det som i alla fall) men ingenting försvinner från tallriken. Man får liksom nästan ursäkta sig till sin bordsherre att man faktiskt tycker om maten, men inte riktigt förstår varför mängden på tallriken inte blir mindre. Hur som helst, till efterätt åt vi glass med hallon, jättegott :)
Jag stod för övrigt för filmen. Mina tjejkompisar som läser detta kommer sucka och slita sig själva i håret för att jag aldrig lär mig. Men jag ville verkligen att Alexander skulle se Sex and the city-filmen. Har man själv valt att träffa någon så ultrafeminin får man faktiskt stå sitt kast! Jag tycker faktiskt att vi tjejer gör grabbarna en tjänst genom att vi tar på oss att välja sådana typiska tjejfilmer; för då blir det inte lika genant för dem att erkänna att filmen faktiskt föll dem i smaken.
Jag sov i alla fall sedan kvar där. Man kan ju inte undgå kontrasten av att få sova bredvid någon man tycker så mycket om eller ensam i sin egen säng. Jag valde det första alternativet. Lite sympati fick jag faktiskt igår också. En kopp varm te och en massa närhet och jag kände mig som frisk igen. Nästan i alla fall. Hoppas bara att A inte blir sjuk nu.
Refrängen är guld. Fan vad jag vill bli frisk nu så att dansaren inom mig inte behäver ignoreras längre.
efter att ha vaknat upp hos A sämre igen så kunde jag höra en röst i mitt huvud som sa något i stil med vad var det jag sa?! Är man sjuk så ska man sova i sin egen säng och i många timmar. Inatt blev det ingetdera. Lite om kvällen då. Väl hemma hos Alexander hade han varit och köpt jättegod mat på wook house, tänt en massa ljus i lägenheten samt brasan så att det sprakar sådär mysigt i bakgrunden. Är det förresten någon annan tjej därute som har samma "problem" som mig gällande viss typ av mat, nämligen att man äter och äter (känns det som i alla fall) men ingenting försvinner från tallriken. Man får liksom nästan ursäkta sig till sin bordsherre att man faktiskt tycker om maten, men inte riktigt förstår varför mängden på tallriken inte blir mindre. Hur som helst, till efterätt åt vi glass med hallon, jättegott :)
Jag stod för övrigt för filmen. Mina tjejkompisar som läser detta kommer sucka och slita sig själva i håret för att jag aldrig lär mig. Men jag ville verkligen att Alexander skulle se Sex and the city-filmen. Har man själv valt att träffa någon så ultrafeminin får man faktiskt stå sitt kast! Jag tycker faktiskt att vi tjejer gör grabbarna en tjänst genom att vi tar på oss att välja sådana typiska tjejfilmer; för då blir det inte lika genant för dem att erkänna att filmen faktiskt föll dem i smaken.
Jag sov i alla fall sedan kvar där. Man kan ju inte undgå kontrasten av att få sova bredvid någon man tycker så mycket om eller ensam i sin egen säng. Jag valde det första alternativet. Lite sympati fick jag faktiskt igår också. En kopp varm te och en massa närhet och jag kände mig som frisk igen. Nästan i alla fall. Hoppas bara att A inte blir sjuk nu.
Refrängen är guld. Fan vad jag vill bli frisk nu så att dansaren inom mig inte behäver ignoreras längre.
Kommentarer
Trackback
